Debatt Många barn äter för lite i skolan

Många barn äter för lite i skolan

DEBATT replik publicerad i Sydsvenskan 2015-06-11 som replik på Birgit Josefssons artikel Politiker som tror de vet bättre än experter är en fara för folkhälsan

Elever tar för lite mat och få tar grönsaker visar en studie. En annan undersökning visar att knappt hälften är mätta när de lämnar skolrestaurangen. Många elever får i sig för lite näring och energi. Vissa barn hoppar över lunchen. Det kanske rent av är smart om skolor serverar fullfeta alternativ för att öka energiintag och andelen fett så fler barn håller koncentrationen?

Livsmedelsverket har presenterat foton från elevers lunchval i årskurs sju. Brickorna varierar från enbart ett glas vatten till en komplett måltid. Näringsberäkningar i all ära men med ovan som referens kan det knappast utgöra en hög risk för barn att utveckla metabola sjukdomar om de får en klick smör på mackan.

Fruktstunder faller ofta utanför näringsberäkningar, liksom köpmannajippon som Kanelbullens dag, Halloween-godis, julmust, semlor och firanden med godis och glass. Detta oavsett Birgit Josefssons raljerande om hur politiker detaljstyr istället för att överlåta skolmaten till professionell expertis. Dessa inslag genomförs av pedagoger och skolledare i svenska traditioners namn. Det rår varken politiker, medvetna föräldrar eller kostchefer på.

Enligt skollagen ska skolor erbjuda näringsriktiga skolmåltider, däremot måste de inte följa Livsmedelsverkets kostråd. Sätten att skapa en näringsriktig måltid är flera. Livsmedelsverket har aldrig förbjudit smör och feta mejerier i skolorna. Skolinspektionen följer upp att skollagen följs och enligt deras tjänstemän nagelfar de inte enskilda livsmedel utan vill se verktyg för näringsberäkningar och en god helhet kring skolmåltiderna.

Få ämnen triggar debatter så som en smörklick i skolan.

Men kostvetenskap och nutrition är ett ungt forskningsområde där det finns kunskapsluckor. Vi bör visa respekt inför komplexiteten i denna tvärvetenskapliga disciplin. Vi vet inte allt. Det påpekas exempelvis i de nordiska näringsrekommendationerna NNR och i statliga utredningar om kost vid diabetes och fetma.

Meningarna hos forskare går isär, inte minst gällande fettkvalitet. Forskarteamet Astrup et al visade 2011 att det är helt klart att risken för hjärtsjukdom inte kan fastställas enbart utifrån fettsyraprofiler av vissa livsmedel som mejeriprodukter. Det finns evidens och beprövad erfarenhet om att flera olika dieter visar goda effekter på hälsan. Ett visst mått av ödmjukhet från kostchefer och dietister bör därför vara på sin plats.

Cecilia Blidö

Kostvetare, kostrådgivare, föreläsare och grundare av Naturlig mat i skolan.

Fotnot: Idag 1 september fortsätter den heta debatten på White Guide Junior-galan – Skolmatssveriges egen Oscarsgala. 



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail

Politiker som tror de vet bättre än experterna är en fara för folkhälsan

Politiker som tror de vet bättre än experterna är en fara för folkhälsan

DEBATT  Smör i Svedala skolor har upprört i Sydsvenskan.

Sedan en vecka tillbaka pågår en debatt i Sydsvenskan och sociala medier om det medborgarförslag om smör och mellanmjölk i Svedala som klubbades igenom i kommunfullmäktige i maj.

Birgit Josefsson, dietist, kostekonom och utbildare menar i artikeln ”Politiker som tror de vet bättre än experterna är en fara för folkhjälsan” ,  från 4 juni att politiker inte ska detaljstyra skolmaten utan överlåta åt dietister, kostvetare och kostchefer som är ”de verkliga exeperterna” eftersom de studerat i 3-5 år.

Vidare oroar sig Josefsson för intaget av mättat fett i smör och mellanmjölk och menar att det ökar risken för metabola sjukdomar som hjärt och kärlsjukdom, diabetes och övervikt/fetma. Att det är rent oansvarigt av politiker att lägga sig i detta av rena hälsoskäl.

Debattinlägget och även det efterföljande chattforumet Vad ska skolbarnen äta egentligen? där Josefsson ger expertsvar på läsarnas frågor har skapat kraftiga reaktioner i många läger. Det har nu också publicerats flera repliker i Sydsvenskan:

Många barn i skolan äter för lite (Sydsvenskan, bild lånad från nätupplagan)

Inledningsvis har jag själv lyft frågan i artikeln Många barn äter för lite i skolan utifrån perspektivet att det kan vara smart att servera smör då många barn äter för lite i skolan och många går hungriga ifrån skolrestaurangen. En liten klick smör kan knappast ge skäl att oroa sig för att skolbarn utvecklar metabola sjukdomar.

Vidare är det viktigt att visa en stor portion av ödmjukhet inför det faktum att vi inte vet allt. Att närngsberäkningar i all ära inte säger sanningen om vad barn får i sig när vi beräknar kost på grupper. Personligen ser jag om inte ett samhällsproblem så i allafall ett problem i yrkeskåren dietister/kostekonomer/kostvetare om man sätter sig själv på så höga hästar som om man är expert och vet allt.

Det säger jag dessutom i perspektivet att jag själv är kostvetare som ännu vidareutbildar mig på universitetet och håller mig ödmjuk inför det faktum att forskning inte säger allt. Och definitivt inte näringsberäkningar. Det om något är lätt att laborera med för att få fram en passande sanning för stunden.

Debatten är stor – det har publicerats ytterligare tre artiklar i ämnet:

Föräldrarna är redo att välja smör till skolbarnen menar Anette Jelvemark Nordqvist, Folkpartist och förste vice ordförande i Svedalas kommunstyrelse. Hon var en av de politiker som var med och klubbade igenom medborgarförslaget i Svedala.

Hon skriver att hon är stolt över att de med bred majoritet har röstat för att erbjuda smör och mellanmjölk som alternativ till lättprodukter till skolbarnen. En ökad valfrihet som många barn kan välja och känna sig bekanta med då många familjer använder dessa alternativ hemma.

Experter som tror de vet bäst är en fara för folkhälsan, replikerar medicine doktor , docent och fettforskaren Uffe Ravnskov och inleder med att de flestsa experter på detta område har fel. Han trycker också på punkten att det är svårt för gemene man att ifrågasätta professorer trots att det inte är farligt med mättade fetter och att kolesterolmyten är felaktig trots att den florerat under årtionden.
Samarbeten mellan professioner ger bättre resultat  menar dietisten och folkpartisten Eva Kullenberg, även lokalpolitiskt engagerad i Skånekommunen Ängelholm. Kullenberg ser problem med att all mat ska vara naturlig och äkta då det slår hårt mot folkhälsan. Hon anser ”kostrådgivningsbranschen” som oseriös och att råden är felaktiga och skadliga. Det hon opponerar mot är Josefssons oförskämda ton när hon förelsår att man kan ta en politiker till att planera skolmaten om man inte lyckas rekrytera en kostekonom eller dietist. Kullenberg efterlyser respekt för olika professioner och ödmjukhet inför olika kompetenser för att nå en bättre folkhälsa. Hon måste mena att det handlar om ”vissa professioner”, eftersom hon verkar anse att ”kostrådgivningsbranschen” är mindre kompetent.

Acetonet i smöret kommer från kossan replikerar Lars-Erik Litsfeldt, författare, som kommentar på Birgit Josefssons uttalande om att smör är lika processat som margarin och att det finns lösningsmedel och emulgeringsmedel i produkten. Litsfeldt poängterar i sin artikel att smör får inte kallas smör om det innehåller emulgeringsmedel.
Läs mer i Sydsvenskans debattforum ”Åsikter” . Skriv gärna en kommentar här på bloggen och i forumet på Sydsvenskan.

Cecilia Blidö
Kostvetare, kostrådgivare och grundare Naturlig mat i skolan



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail