Antibiotikaresistens i ett nyinrättat forskningsprogram

antibiotikaresistens forskning antibiotika

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss alla.

Regeringen har nyligen givit Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens. Ett krafttag mot antibiotikaresistens är nödvändigt om kommande generationer ska kunna lita på att vi har effektiva botemedel mot våra vanligaste infektionssjukdomar även i framtiden, uttrycks i den svenska strategin för arbetet om antibiotikaresistens.

Syftet är att främja forskning om ny antibiotika och öka kunskapen om hur antibiotikaresistens kan motverkas.

Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför stora kostnader för sjukvården och samhället, bland annat i form av förlängda vårdtider, dyrare läkemedel och längre sjukskrivningar.

Internationellt sett är Sverige ett föregångsland i arbetet mot antibiotikaresistens. Men för att kommande generationer ska kunna lita på att vi även i framtiden har effektiva botemedel mot våra vanligaste infektionssjukdomar krävs ökad kunskap och långsiktiga forskningssatsningar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Forskningsområden om antibiotikaresistens

Exempel på viktiga områden inom forskningsprogrammet om antibiotikaresistens är forskning om ny antibiotika, diagnostiska metoder och vårdrelaterade infektioner. I uppdraget ingår även att ta fram en strategisk forskningsagenda för att undvika oönskade överlappningar mellan forskningsfinansiärer samt främja synergi och optimering av existerande forskningsmedel.

Forskningsanslaget för antibiotikaresistens uppgår till 25 miljoner kronor per år

Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens aviserades i regeringens forskningspolitiska proposition. Satsningen innebär en ökning av Vetenskapsrådets anslag med 25 miljoner så att den årliga anslagsnivån för forskning om antibiotikaresistens når 100 miljoner kronor 2020. Regeringen ser allvarligt på resistensproblematiken och fattade under våren 2016 även beslut om en ny nationell strategi för arbetet mot antibiotikaresistens.

Mer information om antibiotikaresistens

Svensk strategi för arbetet om antibiotikaresistens (extern länk)

Antibiotika och antibiotikaresistens, information på Folkhälsomyndighetens hemsida (extern länk)

Pressmeddelande från Regeringskansliet. NaturligMat.se nyhetsbevakar ämnen kring kost och hälsa, främst med fokus på barn, unga, skolmat och barnfamiljer. 



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail

Livsmedelsverket: Nötfärs trolig orsak till flera fall av ehec

ehec nötfärs myndigheter

Nu är utredningen av ehec-utbrottet färdig och det är mycket sannolikt att det var nötfärs av kött från ett och samma slakttillfälle under hösten som orsakade samtliga fall.

Under februari 2017 blev sex personer sjuka av samma variant av ehec-bakterier som orsakade ett utbrott under hösten 2016.  Sedan september 2016 har sammanlagt 26 personer blivit sjuka av samma variant av ehec-bakterier. Detta har du kunnat läsa om tidigare här på NaturligMat.se. Flera personer, däribland barn, har även drabbats av den allvarliga följdsjukdomen HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som påverkar njurarna och kan ge kroniska besvär.

Myndigheter har utrett orsaken till ehec-smitta

Smittskyddsenheter i berörda landsting har tillsammans med Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten undersökt var smittan kom i från.

Nötfärs från samma slakttillfälle som sålts hösten 2016 orsak till ehec-utbrott

Slutsatsen är att alla som blivit sjuka sannolikt smittats av olika partier nötfärs gjorda på kött från ett och samma slakttillfälle. Det är partier som tillverkades under hösten 2016 och som sålts i färsk eller fryst form. Slakteriet har sedan dess vidtagit flera åtgärder för att undvika smitta.

– Köttfärs är en riskprodukt, eftersom bakterier på ytan kan blandas in i köttet när det mals. Steker du en hel köttbit räcker det att steka på ytan för att bakterierna ska dö, medan till exempel en hamburgare måste vara helt genomstekt, säger Livsmedelsverkets smittskyddssamordnare Mats Lindblad.

Råd för att undvika att bli smittad

Genom att följa några hygienråd kan du skydda dig från att bli smittad. Råden är extra viktiga att följa när det gäller små barn. Barn smittas vanligen lättare och blir ofta sjukare än vuxna. God hand- och livsmedelshygien förebygger smitta.

Mer information om ehec

EHEC Livsmedelsverkets information
EHEC utbrott hösten 2016 till idag – Folkhälsomyndigheten
EHEC – Jordbruksverkets information
EHEC – Sveriges Veterinärmedicinska anstalt 

 

Pressmeddelande från Livsmedelsverket. NaturligMat.se nyhetsbevakar ämnen kring kost och hälsa, främst med fokus på barn, unga, skolmat och barnfamiljer. 



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail