En fråga: om socker- o glutenfri kost på förskolan

socker specialkost

Det kom en fråga om möjligheten att få socker- och glutenfri kost på förskolan

Fråga: Jag vill inte att mitt barn ska äta socker och gluten på förskolan. Har du något tips/råd hur jag ska gå till väga?

Hej!
Jag har en son som ska börja på förskola så småningom här. (han är 8 månader) Fick idag reda på att förskolan vi har ställt honom i kö på vill ha läkarintyg för en socker/glutenfri kost. Jag vill helt enkelt inte att han ska äta socker och gluten och vet inte om han tål det eller ej, tänker att det är något som jag inte ens vill försöka experimentera med heller.. och har hört att det kan vara svårt att få ett läkarintyg.
Har du något tips/råd hur jag ska gå till väga?

Med vänliga hälsningar från
Isabella

 

Cecilia svarar:

Hej Isabella!

Stort varmt tack för förtroendet att du vänder dig till mig här på NatuligMat.se med din fråga. Det är många föräldrar som går i samma tankar som du. Detta är också något som måltidsverksamheter i både förskola och skola upplever ha vuxit i antal och även breddats när det gäller variationen i typen av önskemål. Det gör också att det är svårt att ge ett generellt fungerande svar på din fråga då det ser olika ut i olika kommuner, landsändar och enskilda skolor/förskolor.

Ha en bra dialog med förskolan

Ha en öppen dialog med förskolans personal! Med det menar jag både förskolechef och måltidspersonalen/kocken i förskoleköket och kanske kostchefen om du behöver. Ta reda på mer kring hur måltiderna ser ut i praktiken och be om att få komma dit på besök och prova själv för att kunna ta ställning till måltidens kvalitet. De kanske redan gör mycket som tillgodoser ert behov? Med mer kunskap om hur förskolans policy är kring måltider kan du ta ställning till hur du behöver agera. Framför dina tankar och diskutera möjliga anpassningar.

Anledningen till läkarintyg vid specialkost

Första utgångspunkten är medicinska behov när det gäller specialkost. Förskolan är skyldig att tillhandahålla säker specialkost till barn med allergi, celiaki (glutenintolerans) och annan överkänslighet. Detta är Livsmedelsverkets råd för bra måltider i förskolan tydliga med och det är också utgångspunkten för de flesta offentliga förskolekök. Det är grunden till att er förskola begär ett läkarintyg för att kunna säkerställa en säker måltid för barnet när det vistas i förskolan.

Livsmedelsverket uttrycker också: ”Barn med behov av särskild mat på grund av andra tillstånd eller sjukdomar, exempelvis diabetes eller neuropsykiatriska diagnoser, bör få individuellt anpassade kostråd från hälso- och sjukvården. Det är viktigt att förskolan har en dialog med vårdgivaren och föräldrarna”.

Specialkost utöver medicinska krav

Förskolan kan också mötas av andra behov utöver de medicinska och där kommer aspekter som religiösa, etiska och kvalitetsmässa önskemål och motiv in. Det är också inom dessa ramar viktigt att känna till att det är upp till varje kommun och/eller förskola att besluta på vilket sätt man har möjlighet att tillmötesgå enskilda önskemål utöver vad som är reglerat i lagstiftning. Det man bruka utgå ifrån här,  är verksamhetens egna förutsättningar men blir i praktiken ett policybeslut i en kommun för att säkerställa likabehandling.

Diskriminering och skollagen

Diskriminering får inte förekomma. Det saknas däremot tydliga ramar när det gäller vad förskola är skyldiga att tillhandahålla och det är viktigt att ha förståelse för att det verksamhetens förutsättningar kan skilja sig åt på många håll och det är det som är utgångspunkten till vad man ha möjlighet att ge i form av behov av specialkost. Diskrimineringsombudsmannen har yttrat sig i frågan.

I aktuell lagstiftning finns inget stöd för att kräva läkarintyg. Det medför också en kostnad för den enskilda familjen. I det fallet har vissa kommuner övergått till att be om ett journalutdrag från sjukvården eller elevhälsan där det framgår olika behov avseende måltidsanpassning.

I Skollagen uttrycks inga särskilda krav på måltiderna i förskolan. I förarbetet till lagen framgår att det ska vara näringsriktigt och att utgångspunkten är gällande näringsrekommendationer.

Läroplan och lokala styrdokument

I förskolans läroplan finns inga särskilda skrivningar kring måltiderna men de kan ses som en del av det pedagogiska arbetet i förskolan. Enligt läroplanen ska verksamheten utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Här kan måltidspedagogik komma in som en aspekt som värnar denna skrivelse.

Utöver detta kan det också finnas lokala styrdokument som måltidsprogram och folkhälsoprogram i enskilda kommuner. De kan ge ytterligare vägledning kring vilka regler man önskar rätta sig efter på lokal nivå. Kan vara värt att titta närmare på.

förskola glutenfri gluten socker

Har ditt barn en överkänslighet mot gluten?

Fundera över varför du inte vill att ditt barn ska äta gluten på förskolan. Ta också kontakt med BVC för att diskutera eventuellt behov av utredning av överkänslighet/intolerans/allergi om det finns medicinska skäl. Om jag förstår din fråga rätt har ni valt en glutenfri kost utan att ha utrett förekomsten av celiaki/glutenitolerans. Det är allt mer vanligt idag och här behöver du som förälder ta ställning till vad skälet är till att du inte vill ”experimentera med gluten” som du uttrycker.

Fundera över varför gluten är viktigt att undvika för er

Att variera kosten så mycket som möjligt är bra, speciellt när barnen är små, för att få möjligheten att utveckla en egen smak tidigt. Sen om det inkluderar gluten eller inte, det värderar jag inte här. Det får vara ens eget beslut, men då är det viktigt att också vara klar över varför man väljer som man gör och vilka för- respektive nackdelarna kan vara. Det kan underlätta avsevärt för er själva när ni ska ta ställning till hur kosten bör utformas på ett bra sätt både hemma och i förskolan. Några frågor att fundera över:

Är det gluten som ni känner är ämnet ni vill undvika? Varför?
Är det spannmål? Varför?
Hur uppfattar ni förskolans måltider avseende gluten? Har ni provat måltiderna på plats? Frågat i köket hur man sätter samman menyer?

förskola glutenfri gluten socker

Socker i förskolan

Allt för många barn äter alldeles för mycket sockerrika men näringsfattiga livsmedel. Det finns en relativt ny europeisk studie som visar att barn i åldern 2-9 år får i sig omkring ett hekto rena sockerarter varje dag. Det är förstås inte bra för varken tandhälsa eller hälsan i stort. Det är också något som både skolor och förskolor är allt mer medvetna om.

Livsmedelsverket är tydliga i sina nya råd för bra måltider i förskolan: ”Förskolan bör inte servera sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor”. Hållbarhet har blivit ett styrmedel i offentliga kök de senaste åren och det tar Livsmedelsverket också fasta på i sina aktuella råd där det nämns att produktionen av socker, sötsaker och läsk har påverkan på miljön men tillför ingen näring till kroppen.

förskola glutenfri gluten socker
Håriga mackan är en pedagogisk metod för att låta barn upptäcka livsmedel och utveckla en egen smak genom SAPERE-metoden (foto CBlidö)

Socker och pedagogik i förskolan

Utifrån detta perspektiv har du en god grund att se att det ska serveras måltider utan alltför mycket socker. Här kan det också vara viktigt att se att det skiljer sig i synen kring det här i olika skolor. Dessutom förekommer måltidssituationer utanför förskolekökets försorg och där bara pedagoger har inverkan. Till exempel fruktstund eller temadagar där godis, söt saft och liknande kan förekomma. Det ä förstås inte okej, men här måste man ha en dialog med förskolan. Vad har socker med pedagogik att göra? Det är en fråga jag själv ofta ställer när jag föreläser för måltidspersonal eller pedagoger till exempel.

Det börjar bli allt mer vanligt att man talar om att bli sockersmarta i förskolor och det är en bra väg att gå. Att uttrycka en tydligare hållning kring att inte tillåta sötsaker, godis, bakverk och liknande för att fira olika saker utan att fira genom upplevelser istället och kanske ha en trevligare lunch istället.

Fira på andra sätt än med socker

En del förskolor låter födelsedagsbarnen agera minikockar tillsammans med förskolekocken i köket och det är ett fantastiskt sätt att upptäcka mat och lära samtidigt. Spännande sätt att uppmärksamma födelsedagen på. Ett annat sätt är att jobba aktivt med måltidspedagogik och SAPERE-metoden där barnen får möjlighet att upptäcka livsmedel och lära sig utveckla en egen smak.

Det finns inte ett kort och rakt svar på din fundering. Jag hoppas ändå att du fått med dig lite nya tankar och mer information om hur man arbetar med den här typen av frågor i förskoleköken. Framför allt, tveka inte att ta en öppen dialog med personalen i förskoleköket för att ta reda på hur de ser på måltider. Håll utkik efter Tapaspodden som startar på allvar 9 mars! Där kommer vi samtala en hel del om de här frågorna under våren. Varmt lycka till!

Cecilia

 

Här kan du läsa mer:

5 tips på hur du förändrar skolmaten

Bra måltider i förskolan – extern länk till Livsmedelsverket (ladda ner PDF)

fråga cecilia mat barn hälsa



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail

Det kom en fråga: om e-nummer i innehållsdeklaration

e-nummer tillsatser innehållsdeklaration

Det kom en fråga om e-nummer och innehållsdeklarationer.

Fråga om e-nummer

Hur går det med lagar kring att innehåll som e-ämnen måste deklareras?

Anna 

 

Cecilia svarar

Tack Anna för ditt engagemang och intressant fråga.

Först och främst kan det vara av värde att nämna lite om e-nummer som begrepp. De allra flesta tillsatserna får ett så kallat e-nummer tilldelat sig. Det är ett identitetsnummer där ”e” visar att det är ett tillsatsämne som godkänts i EU. Varje tillsats har ett eget identifikationsnummer. Alla tillsatser grupperas i vissa nummerserier och det finns listor där man kan se dessa (se längst ner i inlägget där du kan ladda ner en e-nummerlista).

Störst går först i innehållsdeklarationen

Alla ingredienser som ingår i en produkt ska redovisas i fallande storleksordning efter vikt. Det innebär att den ingrediens som det finns mest av skall stå först och så vidare. Tillsatser, e-nummer, i mat utgör en mindre del av den totala vikten av råvaran vilket är anledningen till att de kommer relativt långt ner på innehållsförteckningen. Det är då lätt att bli vilseledd eftersom exempelvis olika ämnen som smakar sött förekommer både socker och övriga söta ämnen längre ner i listan.

E-nummer ska anges i innehållsdeklarationen

Tillsatser, som vi ofta benämner e-nummer används för att påverka konsistens, smak, färg eller hållbarhet i en del livsmedel. Även dessa skall man kunna känna igen och utläsa ifrån innehållsdeklarationen.  Som för andra råvaror finns speciella märkningsbestämmelser för dessa. Tillsatser ska anges efter sitt funktionsnamn om det finns följt av antingen tillsatsens E-nummer eller det man vanligen kallar det. Exempelvis ”konserveringsmedel E 211” eller ”konserveringsmedel natriumbensoat”. Funktionsnamnet beskriver varför tillsatsen har tillförts och vd det har för syfte. Exempel på det är ”konserveringsmedel”.

e-nummer tillsatser innehållsdeklaration

Sötningsmedel i innehållsdeklarationen

Om ett livsmedel innehåller sötningsmedel ska det framgå med texten: ”innehåller sötningsmedel”.

Om halten överskrider tio procent sockeralkoholer (exempelvis  sorbitol, xylitol), ska det finnas följande text: ”överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan”. Innehåller livsmedlet aspartam måste det finnas ett tillägg med texten ”innehåller en fenylalaninkälla”.

Aromer i innehållsdeklarationen

Aromer får beskrivas som bara ”aromer” alternativt som sitt namn, exempelvis vanillin, eller specificera vaniljarom.

Tillsatser från GMO-källa i innehållsdeklarationen

Om ett livsmedel innehåller tillsatser som har ett ursprung från GMO ska begreppet ”genetiskt modifierad” läggas till i innehållsdeklarationen.

Undantag från märkningsreglerna

Ingen regel utan undantag och så även när det gäller dessa märkningsregler. Modifierad stärkelse är ett sådant där varken vedertagna namnet eller e-nummer krävs.Däremot ska begreppet modifierad stärkelse kompletteras med vilken växtart den har sitt ursprung ifrån och om den kan innehålla gluten.

Miljögifter och bekämpningsmedel finns inte med i innehållsdeklarationen

En del främmande ämnen som kan förekomma i livsmedel deklareras inte. Det kan handla om exempelvis mögelgifter i nötter och rester av bekämpningsmedel i frukt.

Hoppas detta gett dig svar på dina funderingar och här nedan kan du ladda ner mer information.  Ta gärna en titt på den praktiska funktionen ”Sök e-nummer” där du kan läsa mer om varje enskilt ämne, var det får användas  och vad det har för ursprung.

Ladda ner en E-nummerlista

Funktionen ”Sök E-nummer” och få mer information om varje e-nummer (Livsmedelsverkets hemsida) 

fråga cecilia mat barn hälsa



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail