Det kom en fråga: Min 14-åriga son är vegan

fråga barn vegansk vegan vegetariskt

Det kom en fråga om vegansk kost till barn och unga

Fråga: Hur ser du på 14-åringar som äter vegansk kost?

Min son är 14 år och strikt vegan från alltid varit en stor köttätare. En totalomvandling under en vecka och det är av etiska skäl som han fortfarande tycker är det viktigaste. Nu har han ätit veganskt några månader. Det spelar ingen roll hur bra man tar hand om djuren eller hur smärtfri slakten är – hela syftet att vi föder upp djur enbart för att döda dem för vår skull kan han inte acceptera.

Alla hans kompisar äter kött och de retar honom en del för hans beslut men han har bestämt sig. Han är påläst och tycker mycket om bönor och ärtor. Han är en aktiv kille så han har koll på att han behöver extra mycket kalorier. Han har köpt veganskt multi-vitaminpiller. Vi tror vi har koll men är nyfiken på hur du ser på pålästa 14-åringar som äter vegankost?

Ingela

 

Cecilia svarar

Till att börja med måste jag uttrycka min fulla respekt för din sons tydliga ställningstagande kring kostval.

Det är modigt att stå emot kompisar som inte delar hans uppfattning i den åldern och jag är glad att du och familjen verkar stötta upp och respektera hans beslut. Samtidigt är det viktigt både för din son och er föräldrar att ha koll på näringen och lära er så mycket som möjligt om vad det medför.

Veganer, speciellt barn måste ha koll på livsnödvändiga näringsämnen

För att ge svar på din fråga utgår jag ifrån möjligheten till att täcka in alla livnödvändiga näringsämnen som vår kropp behöver för att fungera som det är tänkt. Det är viktigt för alla, men primärt ännu viktigare för barn och unga i växande ålder. När man av starka etiska skäl väljer strikt vegansk kosthållning som bara baseras på vegetabilier har man generellt en medvetenhet om hur man sätter samman en komplett måltid. Men som ung kan man behöva mer stöd hemma för att få koll på all näring och energiintag.

Rent objektivt kan man i näringssynpunkt få till riktigt bra näringsinnehåll jämfört med mångas sammansättning av blandkost. Dock finns vissa begränsningar som man måste ha koll på och förhålla sig till. Främst, vegansk kost saknar livsnödvändig vitamin B12. Oftast innehåller en vegansk kost också mindre protein, kalcium, riboflavin (B2) och D-vitamin än måltider med animalier.

Veganer måste variera proteinkällorna

Vegetarianer behöver variera intaget av de proteinkällor som finns för att få så bra spektra på nödvändiga aminosyror. Det kan ibland bli en utmaning då många väljer ”sina favoriter” och inte utgår från den bredd som krävs för att få en bra mix och tillräckligt näringstät kost.

Olika sorters baljväxter, spannmål och nötter som också ger mineraler och nyttiga enkelomättade fetter. Det är extra viktigt eftersom vegetabiliska proteinkällor inte är fullständiga avseende aminosyrauppsättningen, soja undantaget då det räknas som komplett (se nedan för kommentarer om soja). Jämfört med animaliska källor (från djurriket) så är de kompletta och är därför enklare att ge komplett näringsbehov.

fråga barn vegansk vegan vegetariskt
Variera baljväxterna för att få till en hög proteinstatus

Undvik köttsubstituten

Jag skulle önska att de som väljer vegetariskt eller vegansk kost undviker att äta alla dessa köttsubstitut som finns på marknaden. Jag vet att vissa reagerar när jag säger så men både quorn-produkter och prefabricerade sojakorvar, sojabiffar och liknande innehåller ofantligt långa ingredienslistor med många tillsatser och annat skräp som faktiskt inte tillför något positivt. Dessutom är produktionssättet tveksamt, inte minst när det gäller quorn. Försök istället att få till en så naturligt sammansatt kost som möjligt, avseende proteinkällorna. 

Kritik och möjliga risker för veganer

Det finns också viss kritik mot främst soja på grund av miljöhänseende  men baljväxter över lag påverkar näringsupptag i tarmen negativt på grund av lektiner. Mineralupptag kan hämmas vilket är en negativ faktor som väger emot en strikt vegansk kost och då skulle jag säga i högsta utsträckning för växande barn och ungas kroppar. Vid rätt tillagning lakas dock en hel del av lektinerna ur råvaran.

Annan kritik som ofta brukar framföras är den hormonella påverkan som det kan ge vid höga intag och då främst beroende av att det innehåller fytoöstrogener. Det är ett slags växtämnen som liknar kroppens eget östrogen och det finns vissa studier som talar om påverkad hormonbalans, för tidig pubertet, sköldkörtelpåverkan, kognitiv förmåga, bröstcancer och en del annat. Det finns inte utrymme här att beröra det närmre, men viktigt att nämna för att vara så objektiv som möjligt. Livsmedelsverket har gjort bedömningen att det inte finns någon anledning att undvika soja till barn, men jag råder dig som förälder att läsa på mer och ta ställning.

Veganer MÅSTE tillföra Vitamin B12 och Vitamin D

Vitamin B12 är det överlägset viktigaste näringsämnet att ha koll på för veganer. Det finns inga naturliga vegetabiliska näringskällor för B12. Över lag är kosttillskott det som behövs, även om det finns några få berikade livsmedel (vegetabiliska mjölkalternativ). Men se till att välja B12 med omsorg och ha koll på att tillskottet tillför rätt mängder. Det här är min huvudsakliga stötesten när det gäller strikt vegansk kost.

Tillskott av Vitamin D kan också behövas. Naturliga källor är solen och animaliska källor, främst fisk men det finns också i berikade mejeriprodukter och matfetter som veganer helst vill undvika.

Veganska barn bör överväga intag av ägg och mejeri

Jag skulle önska att framför allt barn i växande ålder skulle överväga att äta en lakto-ovo-vegetarisk kost istället. Det vill säga, ägg och mejeriprodukter för att säkerställa naturligt intag av vitamin B12. Det skulle också lindra eventuell oro för föräldrar som kan tveka och känna rädsla för näringsbrister. Människor har en kropp anpassad för både vegetabilier och animalier. Det faktumet ställer sig över våra etiska överväganden. Respekten finns från min sida för de etiska beslut man tar men vi måste ha koll på vad det medför för vår egen hälsa och förhålla oss därefter.

fråga barn vegansk vegan vegetariskt
Gröna bladgrönsaker och kålväxter innehåller mycket näring

Veganer måste variera grönsaker rotfrukter och bra fetter

Se till att ha ett så brett utbud av grönsaker, rotrukter, bär och i viss mån frukt hemma. Tänk i huvudsak på säsong och gärna grova grönsaker som olika kålgrönsaker, bladgrönsaker, haricots verts, avokado och liknande som ger mer näring än en vanlig tomat eller gurka. Svamp, rotfrukter, bär, frukt, frön och nötter ger också variation till vegansk kost. Fullkorn från spannmål blir också en viktig näringskälla. Det ger mineraler och i viss mån proteiner också. När det gäller söta bakverk, bullar och flingor som oftast är spannmålsbaserade är det också väsentligt att ha koll på sockret och undvika dessa. Det gäller inte bara veganer utan barn (och vuxna) över lag.

Det finns många naturliga vegetabiliska fettkällor och välj gärna medvetet ekologiska och så lite processade som möjligt. Gärna kallpressade oljor med bra fettsammansättning och oliver och avokado som är fettrika. Totalt sett behöver man ha koll på att enerigintaget blir tillräckligt eftersom grönsaker över lag är ganska energifattiga. Fetter och proteiner tillför både hög mättnadsgrad och bra energi.

En särskild sorts omega-3-fett heter DHA och behövs för hjärnans och synens utveckling. DHA finns bara i fet fisk, som lax, makrill och sill, och saknas alltså i vegetarisk mat och behöver tillföras. Traditionellt använder många veganer linfrön och linfröolja men jag skulle hellre rekommendera alger och överväga tillskott av omega 3 utvunnen ur alger som har en bättre upptag och högre effekt. Finns flera olika varumärken att välja bland.

Vegansk kost i skola och förskola

Livsmedelsverket avråder inte från veganmat om skolan har den kompetens och de resurser som krävs för att servera en väl planerad veganmeny. Det är dock viktigt att ha en bra dialog mellan skolköket och vårdnadshavaren och vara tydlig med att det är vårdnadshavaren, och inte skolan, som har det fulla ansvaret för att maten kompletteras med kosttillskott. På Livsmedelsverkets webbplats finns mer information om veganmat till barn.

Om min utgångspunkt

Det här är inte på något sätt en komplett bild av barn och vegansk kost, men en riktning kring de viktigaste punkterna att tänka på. Råden och tankarna baseras över lag på officiella råd och näringslära för att ge så objektivt hållen ton. Jag vill också väga in vissa kritiska punkter och röster som lyfts i frågorna för att balansera en bild som kanske annars blir allt för positiv om man själv är övertygad om sina egna val. Ett kritiskt med sakligt förhållningssätt.

Min egen kosthållning är inte vegansk utan baseras på naturlig kost med både vegetabilier och animaliska näringskällor. Vi har egna hönor för att få egna ägg och jag är en ivrig hobbyodlare av grönsaker, frukt och bär. Med det sagt, vi äter mycket vegetarisk mat men ser till att få in proteiner från fisk, skaldjur, fågel och ibland kött.

Hoppas detta inlägg ger dig svar på en del funderingar och också väcker tankar så du kan läsa vidare och öka kunskap på egen hand.

Varmt lycka till!

fråga cecilia mat barn hälsa



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail

Vilseled inte föräldrar med förskolebarn: kampanjen Hjärta Mjölk, nej tack!

DEBATT.  Kampanjen Hjärta Mjölk vilseleder föräldrar med förskolebarn. Deras pågående kampanj vill få oss att tro att barn måste dricka mjölk för att få i sig tillräckligt med näring. Bakom Hjärta mjölk står svenska mjölkbönder och mejerier via LRF Mjölk.

Mjölk eller vatten till lunchen i förskolan? Enligt Hjärta Mjölks dramatiska reklamfilm så är svaret givet. Det skickas tydliga signaler om att en förskola är sämre om det serveras vatten som måltidsdryck. Det påstås vara en uppenbar risk för näringsbrister för barn om de inte får mjölk i glaset. Anmärkningsvärt och onyanserat att hävda att lunch utan mjölk gör det svårt att nå rekommendationer för flera viktiga näringsämnen. Främst åsyftas vitamin D, kalcium och riboflavin men understryker att mjölken är vinnare för många andra näringsämnen. Det som äts övriga måltider ingår inte in i beräkningen.

Till att börja med, alla näringsämnen du hittar i mjölk kan du finna i många andra livsmedel. Mjölk är inte essentiellt för att klara överlevnaden.

Livsmedelsverket har nyanserat budskapet i de nya råden för bra måltider i förskolan gällande både D-vitamin och mjölk som dryck till måltider. D-vitamin får vi i oss på två sätt: via maten, och det bildas också D-vitamin i huden när vi är ute i solen. Livsmedel naturligt rika på D-vitamin är fet fisk och i viss mån ägg och kött. Mjölk och vissa matfetter berikas.

Brist på Riboflavin, vitamin B2, är ovanligt tack vare att det finns i så många livsmedel.  Förutom i mejerier finns riboflavin i kött, fågel, ägg, inälvsmat, korv, baljväxter, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter. Redan här är det lätt att se att det inte föreligger någon uppenbar risk för brist på Riboflavin i förskolematen (eller hemma för den delen). Slutligen kalcium, finns rikligt i mejeriprodukter, men även i fisk. Tänk på att ost i mat och på mackan, fil/yoghurt till frukosten ger ofta tillräckliga mängder kalcium för att täcka näringsbehovet. Att äta för mycket mejeri för att säkerställa kalciumintag kan också leda till att barnet äter för lite av andra viktiga livsmedel.

Oavsett näringsämne är överdosering minst lika skadligt som brist. Budskapet i Härta Mjölk-kampanjen är att ”ju mer desto bättre”.

Enligt deras näringsberäkning når både riboflavin och kalcium nästan 200 % mot  rekommenderat intag. Vitamin D når rekommendationerna. Eventuella riskbedömningar för skadliga brister kräver ett mer omfattande statistiskt underlag än de tre veckor som Hjärta mjölk baserar sitt budskap på.

För övrigt är det enkelt att jämföra i stort sett vilket livsmedel som helst mot vatten.  Exempelvis lättöl innehåller både mer kalcium och riboflavin än kranvatten. Då måste det vara nyttigare och mer hälsosamt att dricka lättöl istället för vatten till måltiden, eller?

Valet av måltidsdryck bör göras utifrån vad som serveras i övrigt under dagen. Vatten är en bra måltidsdryck säger Livsmedelsverkets råd för förskolan. Mjölk kan också fungera som val men används mjölk eller andra mjölkprodukter både till frukost, mellanmål och som måltidsdryck blir det ibland onödigt mycket. Jordbruksverkets statistik visar att konsumtionen av  mjölk totalt sett har minskat kraftigt, samtidigt har yoghurt och fil ökat och ost har mer än fördubblats de senaste årtiondena.

Hjärta Mjölk verkar följa gamla klassiska mjölkpropaganda-maner från 1930-talets Sverige

Mjölkpropagandan var en rörelse som fick starkt fäste i landet för att informera om mejeriprodukter, höja kvaliteten och främst öka konsumtionen av dem. De nådde snabbt ut i skolorna och mjölkbarer etablerades där det såldes mjölk, smörgåsar och lättare lunchrätter till modesta priser i större städer och på landsbygden fram till 60-talet. Mjölkpropagandan omgärdades då som nu av mycket politik.

Jag önskar verkligen att Sveriges mjölkbönder skulle ha bättre arbetsvillkor och få marknadsmässiga ersättningar för all den mödan de lägger ner. Jag önskar att vi tog tillvara den svenska mjölkproduktionen och utvecklade den istället för att importera en massa mejeriprodukter. Mjölkbönder bidrar till den viktiga biologiska mångfalden genom att bruka jorden och tar hand om landsbygden. Svenska mjölkbönder behövs för att tillgodose vår matkultur som ost och mjölkälskande land. Det kan vi inte blunda för. Men att använda tydligt vilseledande budskap är inte okej i mjölkkampen. Då säger jag tvärt nej till att Hjärta Mjölk.

 

Här kan du ta del av näringsberäkningen Hjärta Mjölk genomfört

Statistik på näringsämnen i förskoleluncher enligt Hjärta Mjölk-kampanjen från LRF mjölk (hämtat från pressmeddelande)
Statistik på näringsämnen i förskoleluncher enligt Hjärta Mjölk-kampanjen från LRF mjölk (hämtat från pressmeddelande)


Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail