julklappstips-odla-odling-naturligmatse

2 julklappstips till den som vill odla ätbart med barnen

Inlägget innehåller annonslänk : affiliatelänk

Här kommer ett andra inlägg med några boktips på perfekta julklappar

Dessa är speciellt utvalda för dig som vill ge bort kunskap, inspiration och goda råd på temat odla ätbart med barnen på liten yta. Jag gissar att de även tilltalar att ge till dig själv eller skriva upp på önskelistan.

Urban Odling – för cool odling på liten yta

Så här års längtar många som odlar eget efter ny inspiration och det här är en perfekt bok att sjunka in i med en kopp te i läsfåtöljen. Det fina med Urban odling är att den inriktar sig på att odla på liten yta på taket, terrassen och balkongen. Med andra ord så kan även du som bo i lägenhet få massor med kluriga tips och DIY-gör det själv-instruktioner till att skapa fina odlingsmöjligheter på liten yta.

julklappstips odla odling

Urban Odling (förlag Natur och kultur)

Det passar även dig som har trädgård för vi behöver alla kluriga tips med smarta nya lösningar. Det erbjuder författarna Ulrika Flodin Furås och Mattia Gustafsson med råge i den här fina boken. Vad sägs om projekt som biotop-ö, kryddtrappa, bokashipall, odlingsskåp och supertrendiga akvaponisk odling?

Om du tillhör kategorin som har en vän som gillar odling men inte hänger med i alla dessa begrepp kan jag lova att det är några av de senaste trenderna i odlingens värld.

Underbara bilder, fina beskrivningar och ett praktiskt och handfast odlingskomihåg för hela året avslutar boken.

Författare: Ulrika Flodin Furås och Mattia Gustafsson. Förlag: Natur och kultur

Läs mer och köp boken här

julklappstips odla odling

Groddar skott och mikrogrönt (förlag Bonnier fakta)

Groddar skott & microgrönt – odla eget grönt inomhus året om

Lär dig grodda och odla skott på nolltid! Det behövs bara någon glasburk och vatten i kranen så kan du komma igång direkt i köket. Om du vill lyxa till det skaffar du ett odlingstorn i flera våningar som du kan ha på köksbänken men det är överkurs. Några frön i burken och skölj, skölj, skölj. Sen är du värsta odlaren som kan skörda eget grönt inom några dagar.

Spännande för barnen att vara med och se hur olika frön, linser och bönor kan förvandlas till gott tillbehör på mattallriken. Boken innehåller historia om groddar, hur det funkar rent praktiskt från frön till grodd och en bra beskrivning av alla möjliga frön, baljväxter och annat som du kan grodda.

Till detta kommer sen många fina recept på hur du kan variera det du odlar i matlagningen. En riktig vitamininjektion den här mörka årstiden. En garanterat uppskattad julklapp under granen.

Författare: Lina Wallentinson, Förlag: Bonnier Fakta

Läs mer och köp boken här

 

Vill du ha ännu fler tips på julklappar och läsvärt på temat barn : kost : hälsa

kolla in tipsen här

 



Dela gärna
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail
antibiotika silver kolloidalt silver antibiotikaresistens

Motståndare till antibiotika i kött men försvarar silver

Att först vara motståndare till användning av antibiotika i köttproduktion för att sedan vara positiv till daglig användning av kolloidalt silver är för mig en gåta.

Det känns inte logiskt.

Silver kan säkert upplevas positivt av den enskilde men forskning visar att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och den stora användningen av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Vissa, vilka med fördel passar in i profilen att se sig själva som renlevnadsmänniskor med strikt kosthållning och tydlig övertygelse om vad man ska äta och definitivt bör undvika att stoppa i munnen noterar jag allt oftare bli tydliga ”ja-sägare” till ett budskap men sedan en stridbar ”nej-sägare” till något annat. Ibland kan det te sig lite motsägelsefullt.

Om att övertyga omvärlden om din åsikt

Det verkar ibland finnas ett näst intill maniskt behov att övertyga omvärlden om sin tes och slutsats och gärna hävda att ett oliktänkande är helt under isen. Alla har givetvis rätt till sin egen uppfattning men likväl kan jag inte låta bli att fascineras av företeelsen ibland.

För ett tag sedan satt jag och pratade om detta fenomen över en lunch med en vän som forskat mycket i ämnet kring nanoteknik och som hyser en stor iver i att se hur omvärlden ser på hälsa i stort. Det är alltid intressanta samtal. Plötsligt säger hen:

Ärligt talat, vad är det med alla dessa människor som måste hinka i sig silver varje dag? Fattar de inte vad nanopartiklar kan göra på cellnivå?

Alltså, hen är experten i ämnet och som i mitt tycke kan allt om kemi. Och så frågar hen mig. Men ganska snart inser vi båda att vi med våra olika perspektiv är överens. Jag med mitt breda perspektiv utifrån tvärvetenskapliga disciplinen kostvetenskap och hen med det renodlat naturvetenskapliga på molekylär nivå. Det ger oss ett kvitto på att helhetssyn är viktigt.

Kolloidalt silver används som kosttillskott trots förbud

Så kallat kolloidalt silver har blivit en trendig produkt som används som kosttillskott sedan 2001 (enligt nätbutikerna), men sedan 2010 tillåts det bara att säljas vattenreningspreparat. Kolloidalt silver är en vattenliknande vätska som innehåller silverjoner och silverpartiklar. Silver förekommer också i så kallade antibakteriella hygienprodukter, kläder och skor. Inom sjukvården används det som sårförband för att avdöda och begränsa bakterietillväxt.

Silver ingår i kunskapen kring resistensutveckling av biocider

I Socialstyrelsens årsrapport ”Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner, 2013, för samverkansuppdrag” kommer man fram till följande:

Det finns exempel på bakterier som är coresistenta mot silver och antibiotika. Även om antibiotikaanvändningen skulle minska så gynnas då bakterien av att behålla den förvärvade resistensen mot antibiotika.

Folkhälsomyndigheten uttrycker att resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens.

Forskning visar att silver kan framkalla resistens mot antibiotika

Det mest oroväckande är att silver kan framkalla resistens mot kliniskt viktiga antibiotika. Silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och den stora användningen av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.  Det uttrycker Susanne Sütterlin, specialistläkare i klinisk mikrobiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Sütterlin disputerade med sin avhandling Aspetcts of bacterial resistance to silver i vilken det visas att silver framkalla resistens mot kliniskt viktiga antibiotika.

Uppdatering: Lyssna på intervju om forskningen i Vetenskapsradion från 8 maj 2015:

 

Tarmbakterier dödades av silver men vissa bakteriearter blev silverresistenta

Tarmbakterier däremot dödades av silver, men några viktiga sjukdomsframkallande bakteriearter ur denna stora grupp hade gener som kunde göra dem silverresistenta.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt växande problem som vi alla i samhället berörs av och som vi alla kan påverka. Av det skälet kan det vara bra att tänka efter en extra gång innan vi använder bakteriehämmande preparat och produkter så det inte sker regelmässigt och i onödan. Rätt använt är det ett värdefullt ämne.

Folkhälsomyndigheten vill skydda antibiotikan

Antibiotika är ett av de mest värdefulla läkemedel vi har. Vi har länge tagit det för givet att vi kan använda antibiotika för att behandla infektioner orsakade av bakterier, men resistensen mot antibiotika ökar. Det är ett av skälen till att vi inte bör uppmuntra köttkonsumtion och import av kött från länder med hög antibiotikaanvändning i köttproduktionen. Inte heller få antibiotika utskrivet när det inte är helt nödvändigt vid vissa sjukdomar. Eller slentrianmässigt använda andra antibakteriella ämnen som riskerar att bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Folkhälsomyndigheten har skapat webbplatsen Skydda Antibiotikan där du kan läsa mer.

antibiotika silver kolloidalt silver antibiotikaresistens

Folkhälsomyndigheten har skapat webbplatsen Skydda antibiotikan.

 

Referenser

GöteborgsPosten., (2011) Silver i kläder är ett allvarligt miljöhot

Socialstyrelsen., (2013) Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Årsrapport 2013, för samverkansuppdrag

Sütterlin, S., (2015). Aspects of bacterial resistance to silver. Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Uppsala universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, & Klinisk mikrobiologi och infektionsmedicin. Kan Hämtas från: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:796254/FULLTEXT01.pdf

 

Läs mer om du vill fördjupa dig på egen hand

Läs om Kolloidalt silver på Livsmedelsverkets webbplats

Läs om Vanliga frågor om kolloidalt silver på Läkemedelsverkets webbplats 

Läs om Läkemedelsverket förbjuder IonSilver att sälja det icke godkända läkemedlet Ionosil Kolloidalt Silver med hälsopåståenden

För att på ett objektivt sätt ge dig som läsare av NaturligMat.se möjlighet att kunna skapa dig en egen uppfattning delar jag här en länk till en tillverkare som förespråkar kolloidalt silver, IonSilver: Allt du behöver veta om kolloidalt silver. Företaget skriver överst på sidan: ”Myndigheternas och medias information – okunnighet eller desinformation”. Denna länk delger jag er då det här är ett ämne som är mycket omdebatterad och som ofta skapar starka åsikter och uttryck.



Dela gärna
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail
fisk fiskar miljögifter

Ät mycket fisk men undvik de med miljögifter

Lax och inlagd sill har en given plats på det svenska julbordet

Det bästa med dessa fiskar är att de inte bara är goda, de är också rika på nyttiga fetter och D-vitamin som vi behöver extra av i mörka vintertider. Men all fisk är inte nyttig – vet du vilka du ska undvika?

Inlagd sill och lax är fisk med mycket näring

Inlagd sill och laxrätter innehåller många viktiga näringsämnen, bland annat jod, selen, D-vitamin och det särskilda omega-3-fett som bara finns i fisk. Det gör även strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, men just den fisken innehåller dessutom höga halter dioxiner och PCB. OBSERVERA! Inlagd sill som säljs i butik är från Västkusten och innehåller inte höga halter miljögifter.

Många skulle behöva äta mer fisk, men just strömming bör inte ätas så ofta, enligt toxikologer på Livsmedelsverket. Barn, ungdomar och kvinnor i fertil ålder som planerar att ha barn i framtiden bör äta strömming högst 2-3 gånger per år. Övriga kan äta fisken en gång i veckan.

 

Miljögifter i odlad lax ligger 10-20 gånger lägre än i den vildfångade laxen

En undersökning som TNS Sifo gjort på uppdrag av Livsmedelsverket tyder på att allt fler svenska konsumenter felaktigt tror att odlad lax innehåller farligt höga halter dioxin och PCB. Livsmedelsverkets provtagning visar att halterna av miljögifter i odlad lax ligger 10-20 gånger lägre än halterna i vildfångad lax från Östersjön och Bottniska viken.

Både barn och vuxna kan äta den odlade laxen varje vecka. Livsmedelsverkets råd är att man gärna kan äta fisk 2-3 gånger per vecka och variera sorterna.

Däremot vildfångad lax från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern bör barn och kvinnor i barnafödande ålder inte äta oftare än 2-3 gånger per år.

Fakta om miljögifterna dioxiner och PCB

Dioxiner och PCB är miljögifter som lagras i kroppen under hela livet och överförs till barnet vid graviditet och amning. Barn är känsligare för dessa ämnen än vuxna, eftersom de utvecklas. Barn (både flickor och pojkar), ungdomar och kvinnor i fertil ålder bör inte äta strömming och annan fisk med höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga kan äta fisken högst en gång per vecka.

 

Fiskar som omfattas av kostråden är

  • strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken (strömming och sill är samma fiskart, men den kallas ”strömming” norr om Kalmar och ”sill” söder om Kalmar).
  • vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar, samt Vänern och Vättern
  • vildfångad sik från Vänern och Vättern
  • vildfångad röding från Vättern

OBSERVERA! Inlagd sill som säljs i butik är från Västkusten och innehåller inte höga halter miljögifter. Bra att tänka på i jul.

Frågor och svar om odlad lax länk till Livsmedelsverkets webbsida
Dioxiner och PCB länk till Livsmedelsverkets hemsida

 

Pressmeddelande från Livsmedelsverket 2016-11-28. Naturlig Mat nyhetsbevakar ämnen kring kost och hälsa, främst med fokus på barn, unga, skolmat och barnfamiljer.

 



Dela gärna
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail
laktos laktosfri mjölk

Det kom en fråga: Hur blir mjölk fri från laktos?

Det kom en fråga om laktosfritt och laktosfri mjölk

Fråga: Hur fungerar det egentligen att göra mjölken laktosfri?

Tack för en bra blogg. Du gör verkligen ett kanonjobb. Jag hoppas du kan svara på min fråga.

Det är så många som äter och dricker laktosfritt idag. Hur funkar det med laktosintolerans egentligen? Hur blir mjölken laktosfri? Är det egentligen nyttigare med mjölk utan laktos än annan mjölk? Det känns som en del dricker laktosfritt utan att egentligen behöva. Vet du något om det här?

Helena 

 

Cecilia svarar

Först och främst, varmt tack för dina värmande och uppmuntrande ord.

Laktosfritt har verkligen blivit en av de stora livsmedelstrenderna och på bara några år har utbudet i butiker exploderat. Huruvida alla som väljer laktosfritt i ordets rätta bemärkelse har en känslighet, är intoleranta eller så törs jag inte ge ett definitivt svar på.

Laktosintolerans är den vanligaste födoämnesöverkänsligheten i vårt land, baserat på antal ställda diagnoser. Däremot är det långt fler människor som av olika skäl väljer laktosfritt framför ”vanliga mjölkprodukter”.

Känslighet mot laktos, mjölksocker, beror på avsaknad av enzymet laktas

Det finns människor som inte tål mjölk på grund av känslighet för antingen laktos eller mot mjölkproteinerna i mjölken. Laktos är ett mjölksocker som finns i mjölk och mjölkprodukter  och även i de produkter där mjölk ingår.

För att kunna ta hand om och bryta ner mjölksockret i vår kropp måste vi ha tillgång till ett enzym som finns i tarmen som heter laktas. De som är intoleranta kan trots avsaknad av detta enzym klara en mindre mängd mjölk ändå. De flesta tål fem gram laktos dagligen vilket motsvarar den mängd som finns i en deciliter mjölk.

Så här gör man laktosfri mjölk i mejeriet

Det finns flera sätt att framställa laktosfri mjölk men jag tror att de idag är vanligast att använda följande metod:

Först passerar mjölken genom ett filter som filtrerar bort ungefär hälften av laktosen.

Sedan tillsätts enzymet laktas som spjälkar (bryter ned) resterande mängd laktosen i mjölken. Laktos är en så kallad di-sackarid som består av två sackarider, men dessa bryts nu ner till enkla sockerarter: glukos och galaktos.

Därefter sker pastöriseringen av mjölken, vilket betyder att den värmebehandlas i syfte att avdöda eventuella bakterier. Skälet till detta är att mejerierna vill framställa en säker produkt för konsumenten.

Laktosfri mjölk är sötare

Näringsvärdet i laktosfri mjölk är likvärdig med ”vanlig” mjölk men den blir normalt betydligt sötare. Skälet till detta är att man genom spjälkningen av laktosen bildar glukos och galaktos vilket gör att sockret uppfattas mycket sötare.

mjölk laktos laktosfri

Laktosfri mjölk är sötare i smaken eftersom laktosen spjälkats till glukos och galaktos

Hur vet jag om jag är laktosintolerant?

Det är ovanligt att vara laktosintolerant som mycket liten. Förmågan att spjälka laktos försvinner hos vissa individer någon gång kring 2-3-årsåldern. Symtom är till exempel gasbildning i magen, magknip och diarré när man ätit mjölk och mejeriprodukter som innehåller laktos.

Brist på enzymet laktas som bryter ner laktos kan komma tillfälligt vid en skada i tarmslemhinnan. Exempel på det är en obehandlad glutenintolerans, celiaki, eller vid vissa tarminfektioner. När skadan har läkt återkommer laktasenzymet.

Vissa tror att de är laktosintoleranta medan det istället är en förtäckt celiaki. Den typen av laktosintolerans kallas för sekundär laktosintolerans och går i allmänhet över när den verkliga orsaken till besvären har behandlats.Den vanligaste typen av laktosintolerans är primär laktosintolerans. Den är ärftlig och vanligast i Asien, Afrika och södra Europa.

Laktosintolerans i olika länder

Andelen laktosintoleranta varierar mellan olika länder. I Sverige räknar man med att 4-10 procent av de vuxna är laktosintoleranta. I Finland är 15-20 procent av de vuxna laktosintoleranta. Kring Medelhavet är laktosintolerans betydligt vanligare: ungefär 30-60 procent av de vuxna är laktosintoleranta. I stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är alla vuxna laktosintoleranta.

Var finns laktos?

Laktos finns i all mjölk, i modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-, get- och fårmjölk.

Här kan du läsa mer om mjölk, laktos och laktosfri mjölk

Läs mer om mjölk och laktos på Livsmedelsverkets hemsida

Vetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans

Hoppas detta inlägg ger dig svar på dina frågor och om du tar en titt på länkarna här ovan kan du fördjupa dig ytterligare på egen hand.

Ha en fin dag!

fråga cecilia mat barn hälsa



Dela gärna
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail
skolmat

Så ser skolmat ut i andra delar av världen

Skolmaten i Sverige är unik

Sverige är ett par av få länder som har skattefinansierad skolmat i grundskolorna.

Skolmat i andra delar av världen

Finland och Estland är andra länder i Europa som har fri skolmat. I Sydamerika har 3 länder lagstiftat om skolmat. Det är Brasilien, Paraguay och Bolivia där man genomfört nationella skolmatsprogram. En satsning som visat sig vara framgångsrik genom att färre barn hoppar av studierna vilket främjar lärandet.

Kolla in hur skolmaten ser ut på andra håll i världen genom att klicka här (Extern länk, Aftonbladet)

Potatis, ris och kålsallad är vanligaste att ha som tillbehör och mjölk får de flesta elever välja som måltidsdryck om de önskar.

Hur står sig den svenska skolmaten gentemot andra länders?

Skolmat i Bolivia

Mer information om skolmatsprogrammet i Bolivia

Skolmaten står för en fjärdedel av det dagliga intaget av näringsämnen för barn och unga och består bland annat av majsbröd, ångkokta quinoakex, mjölk, yoghurt, juice och näringsberikad choklad.

Vad tycker du om skolmaten? Berätta gärna genom att skriva en rad i en kommentar här nedan.



Dela gärna
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail