Kloka ord om måltider i Tapaspodden

Tapaspodden måltider

Passa på att lyssna på Tapaspodden i sommar!

Min podcast Tapaspodden börjar fyllas med många viktiga samtal om barns hälsa, måltider och offentlig gastronomi är fylld av spännande möten.

Möt Maria Masoomi

Vi talar om möjligheterna med människor från andra kulturer, världsmatlagning, kulturkompetens och att tillvarata mångfalden i Måltidssverige.

Lyssna direkt 

Möt Ulrika Brunn

Vi talar om samverkan genom det regionala kunskapsnätverket Skolmatsakademin, integrerade skolmåltider och framtidens kök. Dessutom pratar vi om Zlatan som fick skolmat som enda maten vissa dagar när han växte upp.

Lyssna direkt 

Möt Arla Guldko-finalisterna på Skogsbackens förskola

Kocken Mona Utsten och barnskötare Anna-Karin Johansson berättar om förskolans uppmärksammade arbete med barnens delaktighet i förskoleköket, odling och matglädje.

Lyssna direkt 

Möt Michael Bäckman

Vi talar om hur det är att tävla i OS i matlagning med ett skolkockslag, matglädje, barnmatsmyten och hemmets roll när det gäller barns matvanor.

Lyssna direkt

Tapaspodden matglädje möten

Tapaspodden har ännu fler viktiga samtal att bjuda på, lyssna på alla här 

 



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail

Antibiotikaresistens i ett nyinrättat forskningsprogram

antibiotikaresistens forskning antibiotika

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss alla.

Regeringen har nyligen givit Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens. Ett krafttag mot antibiotikaresistens är nödvändigt om kommande generationer ska kunna lita på att vi har effektiva botemedel mot våra vanligaste infektionssjukdomar även i framtiden, uttrycks i den svenska strategin för arbetet om antibiotikaresistens.

Syftet är att främja forskning om ny antibiotika och öka kunskapen om hur antibiotikaresistens kan motverkas.

Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför stora kostnader för sjukvården och samhället, bland annat i form av förlängda vårdtider, dyrare läkemedel och längre sjukskrivningar.

Internationellt sett är Sverige ett föregångsland i arbetet mot antibiotikaresistens. Men för att kommande generationer ska kunna lita på att vi även i framtiden har effektiva botemedel mot våra vanligaste infektionssjukdomar krävs ökad kunskap och långsiktiga forskningssatsningar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Forskningsområden om antibiotikaresistens

Exempel på viktiga områden inom forskningsprogrammet om antibiotikaresistens är forskning om ny antibiotika, diagnostiska metoder och vårdrelaterade infektioner. I uppdraget ingår även att ta fram en strategisk forskningsagenda för att undvika oönskade överlappningar mellan forskningsfinansiärer samt främja synergi och optimering av existerande forskningsmedel.

Forskningsanslaget för antibiotikaresistens uppgår till 25 miljoner kronor per år

Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens aviserades i regeringens forskningspolitiska proposition. Satsningen innebär en ökning av Vetenskapsrådets anslag med 25 miljoner så att den årliga anslagsnivån för forskning om antibiotikaresistens når 100 miljoner kronor 2020. Regeringen ser allvarligt på resistensproblematiken och fattade under våren 2016 även beslut om en ny nationell strategi för arbetet mot antibiotikaresistens.

Mer information om antibiotikaresistens

Svensk strategi för arbetet om antibiotikaresistens (extern länk)

Antibiotika och antibiotikaresistens, information på Folkhälsomyndighetens hemsida (extern länk)

Pressmeddelande från Regeringskansliet. NaturligMat.se nyhetsbevakar ämnen kring kost och hälsa, främst med fokus på barn, unga, skolmat och barnfamiljer. 



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail