matsvinn svinn miljö miljöbelastning guider

Hur ser matsvinnet ut hemma hos dig? del 6

Mer än hälften av av vår mat hamnar i soporna. 90 miljoner ton mat slängs bara inom EU varje år.

Ibland behöver vi sätta saker i perspektiv för att förstå varför det är viktigt att vi alla kan hjälpas åt för att minska matsvinn och göra gott för miljön.

I del 6 (av 7) av guiden Hur ser matsvinnet ut hemma hos dig får du se två filmklipp som sätter människans matsvinn i ett större perspektiv. Ibland kan det kännas sak samma om vi slänger en banan här eller häller ut ett halvt paket mjölk där. Många bäckar små heter det, och det gäller verkligen i det här sammanhanget.

Varför slänger vi så mycket? Och vad kan vi göra för att stoppa det här onödiga matsvinnet?

Här nedan är trailern på drygt 3 minuter för dokumentären Taste The Waste  av Valentin Thurn som handlar om hur man förstör mat över hela världen. Se den. På vägen från jord till bord försvinner hälften av maten. Det är riktigt läskigt.


Den längre filmen är på 7 minuter WASTE är ett samarbete mellan SIWI, UNEP, WWF Germany and FAO. Filmen är producerad av Schnittstelle Thurn GbR, och finns på flera olika språk. Här är den på engelska .


Ta gärna del av all inspiration om matsvinnet:

Klicka här för att komma till hela guiden Minska matsvinnet som består av totalt 7 delar
Del 1-6 finns redan tillgängliga. Del 6-7 kommer inom kort att publiceras på bloggen

 

Vad gör du för att minska matsvinnet? Hur tänker du när det gäller mat och miljö? Vad är viktigt för dig? Skriv gärna en kommentar här nedan.

 



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail
sociala skillnader barn matvanor hälsoklyftor

Sociala skillnader i barns matvanor och hälsoklyftorna ökar

Barn i Norden äter ofta bättre än de vuxna, men de sociala skillnaderna i barnens matvanor har ökat markant. Det visar en ny nordisk undersökning.

Allt fler nordbor äter ohälsosamt

Det är nästan lika vanligt att vara överviktig som att vara normalviktig. Barn i Norden äter i genomsnitt mer fisk, frukt och grönsaker och mindre socker än 2011. I Sverige har andelen barn som äter mycket sockerrika livsmedel ökat sedan 2011, men konsumtionen är fortfarande en av de lägsta i Norden.

Sociala klyftor ökar när det gäller matvanor och hälsa

Samtidigt visar undersökningen  på ökade skillnader mellan barn i olika sociala grupper. Bland barn med föräldrar med kort utbildning har andelen som äter ohälsosamt fördubblats sedan 2011, från 12 till 24 procent. Bland barn med föräldrar med hög utbildning är det färre som äter ohälsosamt, från 14 till 10 procent.

Det är visserligen positivt att barn i genomsnitt äter mer av det som är nyttigt. Men det är samtidigt mycket allvarligt att de sociala skillnaderna i barns matvanor tycks öka. De ökade hälsoklyftorna är något som hela samhället behöver ta på allvar, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

sociala skillnader barn matvanor hälsoklyftor

Sociala skillnader och hälsoklyftorna ökar när det gäller barns matvanor, visar undersökningen.

Svenskarna är bra på att äta fisk, grönsaker och att röra på sig

När det gäller de enskilda matkategorierna äter svenskarna förhållandevis mycket frukt och grönsaker samt fisk och förhållandevis lite socker. De andra länderna har minskat sitt sockerätande mer än Sverige, men från en betydligt högre utgångsnivå.  I genomsnitt äter nordborna mindre fisk och fullkorn och mer mättat fett än 2011.

Svenskar och finländare är mest fysiskt aktiva

Undersökningen visar också att svenska vuxna, tillsammans med finländarna, är mest fysiskt aktiva i Norden och ägnar sig minst åt TV och datorer på fritiden. Barn i Sverige tillhör gruppen som däremot är mest inaktiva.

Andelen vuxna i Norden med dåliga matvanor har ökat från 18 procent till 22 procent mellan 2011 och 2014. Ökningen motsvarar ungefär en halv miljon människor. Män har generellt sämre matvanor än kvinnor. Den största andelen med ohälsosamma matvanor finns i åldersgruppen 25 till 44 år.

Resultatet ger inte en total bild av matvanorna men visar tendenser till skillnader mellan länderna och utveckling över tid, säger Heléne Enghardt Barbieri, utvärderare på Livsmedelsverket.

Fakta om den nordiska undersökningen

Undersökningen, som genomfördes 2014, är ett samarbete mellan myndigheter och forskare i Sverige, Danmark, Norge och Finland och är beställd av Nordiska Ministerrådet. Sammanlagt har 4949 barn (7-12 år) och 17775 vuxna (18-65 år) i de fem nordiska länderna svarat på frågor om bland annat matvanor och fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes även 2011. För att värdera om befolkningen i de nordiska länderna äter hälsosamt eller ohälsosamt har ett kostindex beräknats utifrån hur ofta intervjupersonerna har svarat att de äter grönsaker, frukt, fisk, fullkornsbröd och livsmedel rika på socker eller mättat fett.

Syftet med undersökningen är följa utvecklingen i kost- och motionsvanor i de nordiska länderna i förhållandet mot de mål som är i uppsatta i ”Nordic plan of action on better health and quality of life through diet and physical activity”. Handlingsplanen antogs 2006 av Nordiska ministerrådet.



Dela detta socialt
Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail